Gustafsson, Jennyli

Northernlight writers

Jennyli Gustafsson

 

Jag är född 1973 på den svenska landsbygden, med nära till djur och natur. Jag skolades tidigt in i skapandets värld, när jag som åttaårig tjej började spela fiol. Intresset för att skriva har kommit på senare år när jag upptäckte att även text kan vibrera som toner och nå in i hjärtat på sitt eget sätt. Min starka längtan att förstå livets innersta essens och mening ledde mig till inkaindianernas urgamla visdomar om hur vi människor kan interagera med naturens levande energier vilket öppnade mig för evighetens kreativa vibrationer som plötsligt började flöda genom mig i slutet av 2006. Jag har senare förstått att inspirationen och budskapen kommer ifrån Plejaderna.

 

Den första boken "Gud har en plan" kom ut 2007 och sen har det kommit ut en vartannat år. "Sändebud till Jorden" kom 2009 och "Jorden vi ärvde" kom 2011. Samma år sammanställdes denna trilogi till en bok med namnet "Evigheternas bok". År 2013 kom nästa bok "Maia Aela – Flickan från planeten Akleja", som till sin karaktär är lite annorlunda än de tidigare böckerna. Med denna bok börjar jag skriva i romanform och de andliga budskapen från Plejaderna vävs in i en fiktiv historia om Maia från Sverige. Hon får i boken kontakt med sin döda syster som har återfötts i samma galax varifrån Maia kommer. Hon träffar också en man ifrån Peru som härstammar från Inkaindianerna och han bär med sig deras visdomar och kulturarv. Deras liv vävs samman till en enhet som lyfter fram grundläggande principer för mänskligt och gudomligt liv. Berättelsen om Maia Aela är inte slut med första boken. Det kommer fler!

 

 

 

Att skriva är att leva!

 

Tidigare i mitt liv önskade jag egentligen inte att kunna skriva en bok. Men jag önskade att jag skulle förstå livet. Jag sökte livets mening som så många andra. Nu i efterhand förstår jag att det jag letade efter, inte så mycket var livets mening utan livet självt. Jag sökte mitt eget ursprung, mitt eget hem. Skapandet i själva skrivprocessen är livet själv som lever. Det vilar en fullkomlig närvaro i förfarandet att skriva. Det går inte att försvinna bort, därför att känslan jag behöver ha i kroppen när jag skriver är, Här och Nu! Det är endast när jag fullkomligt befinner mig i nuet som jag verkligen kan uppleva livet inom mig. Det är endast när jag befinner mig i nuet som jag verkligen kan skriva.

 

Modet att börja skriva kommer när jag verkligen bestämmer mig för att göra det. När jag vågar ge mig hän skrivandet, då kommer det som av sig självt. Mina förväntningar behöver jag lägga åt sidan. Ju mer jag låter bli att tänka och styra skrivandet, desto bättre blir det. Det är ungefär samma som när man ska prata inför folk. Om jag i förväg har planerat och skrivit manus, så blir det inte riktigt bra och i sista ändan så har jag ändå sagt något helt annat. Den levande inspirationen går inte att planera i förväg. Den levande inspirationen befinner sig enbart i nuet. Det vill ut det som vill ut, helt enkelt. När jag låter det komma ut som vill komma ut, då blir det som allra bäst.

 

Samtidigt som jag låter det komma ut som vill komma ut, då är jag som allra lyckligast i min skapandeprocess. Det är då jag verkligen känner att jag lever i, och med det skapande flödet. Då vilar jag i nuets ögonblick av lust och fägring stor. Det är endast i nuet förnimmelsen av djup och äkta lycka uppstår. Hur hittade jag då in i nuets kärna när jag bestämde mig för att skriva? Från början handlade det nog om att våga tro på under. Den starka känslan jag hade inom mig att förstå vad som var meningen med mitt liv, gav mig modet att vara öppen för alla svar som kunde komma i min väg. Den öppenheten gav livet, som ju är skapande, möjlighet att hitta sin väg fram till mig. I mitt fall uttryckte sig livet genom ord.

 

Först var det en omtumlande upplevelse när processen startade, därför att jag befann mig så långt bort ifrån den både mentalt och känslomässigt. Men med tiden har jag växt närmare skapandet och det har börjat bli en del av mig själv. Livet formas i stunden inom mig och kommer ut som ord på en datorskärm. Det är lika spännande varje gång. För mig är ”att skriva” att leva. Det kanske är för någon annan att måla eller sjunga, men mitt skapande liv formar sig som ord. Allt liv är skapande, utan undantag. Därför tänker jag att varje människas sökande efter livets mening, tar henne förr eller senare fram till den egna kreativiteten. På ett eller annat sätt åberopar hon sin medfödda rätt över sitt eget liv och förenas med den skapande och kreativa källan i sitt inre.

 

För mig har detta i princip varit livsavgörande. Det har fått en sådan djup innebörd att allt annat jag gör i livet mynnar nu ifrån samma skapande källa och lyser av detta glädjens ljus. Att skapa är att leva och det är varje människas medfödda rätt. Hur var och en hittar fram till sin källa och hur källan väljer att uttrycka sig, är olika från person till person. Det som är säkert är att den Vill uttrycka sig på ett eller annat sätt. När jag insåg det och öppnade mig för det började allt falla på plats och den kreativa stormen tycktes aldrig vilja ta slut. Det har den inte heller men nu har jag däremot hittat ett lugnt och behagligt flöde i skapandet som känns gott att vara i. Jag har till slut insett att jag och skapandet är samma sak. Det finns ingen åtskillnad mellan oss. Vi är Ett med varandra och jag har äntligen hittat hem.

 

Jennyli Gustafsson

 

Jennyli's bästa skrivartips!

  • Skapandet i själva skrivprocessen är livet själv som lever.
  • Bestäm dig för att börja skriva!
  • Låt bli att tänka och styra skrivandet, låt det komma av sig självt.
  • Utnyttja den levande inspirationen.
  • Vad modig nog att vara öppen för alla svar.
  • Låt skapandet bli en del av dig själv.

 

 

Köp Jennylis böcker här!

 

Klicka på bilderna för att beställa!

 

 

Copyright Siljans Måsar Förlag © All Rights Reserved